Framtiden

Klimatförändringarna kommer att ha en stor inverkan på kustområden över hela världen och vårt världsarv är inget undantag. Själva landhöjningsfenomenet är inte hotat i sig, men effekterna av landhöjningen kommer att minska när havsnivåerna stiger. Så länge som landet stiger snabbare än havsnivåerna kommer nytt land även fortsättningsvis att höjas upp ur havet, men det kommer inte att ske i samma omfattning som idag. Men om havsnivåerna stiger snabbare än landhöjningens takt kommer vi inte att kunna se nytt land. Istället kommer det att verka som att landet sjunker.

Forskare tror att världsarvet kommer att fortsätta stiga med 10 centimeter per århundrade ännu under några hundra år, men efter det kommer takten att bli allt långsammare då jordskorpan närmar sig det läge där den befann sig innan den senaste istiden. Däremot har världshavens vattennivå redan stigit med i medeltal 3,6 millimeter per år under perioden 2005-2015, enligt den senaste prognosen för havsnivåernas höjning, utgiven av FN:s klimatpanel IPCC i september 2019. 

Den apparenta landhöjningen, det vill säga det nya land som vi ser, är nu bara 6-7 millimeter per år i världsarvet Höga Kusten och Kvarkens skärgård. Rapporten förutspår att havsnivåerna i världshaven kommer att stiga snabbare och snabbare. Enligt rapportens lindrigaste prognos kan havsnivåerna stiga med 30-60 centimeter till slutet av det här århundradet, medan de i värsta fall har stiger med så mycket som 110 cm innan år 2100. De snabbt stigande havsnivåerna – i en ännu snabbare takt efter år 2100 – göra det osannolikt att det alls skapas en landbrygga över Kvarken innan nästa istid kommer.